---

Valpning

---

17-18 mars

Så kom dygn 58, dagen då Bizkit fött sina två andra kullar. Det kändes som om oddsen var ganska stora för att även hennes tredje kull skulle anlända på samma dag. Lådan bäddades ren, Bizkit fick en dusch och buljong kokades så hon skulle ha något gott att dricka mellan valparna. Sen var det bara att vänta. Bizkit växlade mellan att vanka runt och sova lugnt. Hon ville göra nummer 1 och 2 många gånger under dagen. Men inga valpar kom... Klockan blev eftermiddag och vi flyttade in i sovrummet där valplådan står. Klockan tickade på och blev kväll, inget tydligt tecken att det var på gång hade kommit, förutom att hon var nödig ofta.

Klockan blev tio, då gav husse upp och somnade. Strax efter såg matte att Bizkit drog bak mungiporna några korta sekunder, det skulle alltså börja ändå! En kopp kaffe hämtades och Bizkit la sig tillrätta i sängen, mellan husses ben. Han snarkade på. När första krystvärken kom fick hon gå ner i lådan istället vilket hon inte verkade ha något emot. Klockan elva födde hon sin första valp, en stor, svart tik på 245 gram! Husse väcktes så han inte skulle missa showen. Nästa valp som kom en timma senare, var en röd hane och nästan lika stor, 235 gram. Det tog en dryg halvtimma innan nästa tittade ut, det var en ännu större svart tik på 251 gram. Klockan ett kom en röd liten hane som tyvärr var död. Vila i frid lille vän. Tio minuter senare kom ytterligare en svart syster som vägde 226 gram. Det dröjde 20 minuter till nästa svarta syster kom. Hon verkade inte lika livlig som de andra och med lill-killen i färskt minne ville vi inte förlora henne också, så hon gnuggades en stund med frottéhandduk. Då blev hon lika pigg som sina syskon och sattes på vågen innan mamma Bizkit fick ta över igen, 222 gram vägde hon. 20 minuter senare kom den femte svarta systern i kullen och även den största, 259 gram tung. Hon efterföljdes av en röd lillebror på 205 gram och en halvtimma senare kom en röd bror till, 233 gram.

Alla valparna sökte sig till spenarna och kunde dia. Bizkit fick gå ut och kissa, lådan bäddades ren och hon fick lite mer buljong, det var uppskattat. Valpningen tog nästan fyra timmar, men vi höll oss vakna i några timmar till för att se så allt flöt på innan vi försökte vila en kort stund. Det är svårt med så ljuvliga liv i lådan! Valparna var stora och hela kullen var jämn i vikt. Bizkit var så duktig hela tiden, inte ett pip eller gnäll på hela dagen! Hon är väldigt lugn och trygg i sig själv vilket är skönt för oss och bra för valparna. Valpningen startade som trott dygn 58, men de flesta blev ju födda efter klockan 12. Vår första nattkull, det var intressant! På ultraljudet sågs 6-7 valpar men i magen låg 9 varav 8 nu levande, 5 svarta tikar och 3 röda hanar.

Vissa kanske undrar varför vi väljer att även nämna döda valpar. För oss är de också en del av kullen och vi sörjer alltid när något sånt händer. Det är inget vi skäms för, det är tyvärr en del av att vara uppfödare. Naturen ger liv och tar liv. Det är tufft, men man får hämta styrka och glädje från de liv som fortfarande finns. Hoppas ingen gör lill-killen sällskap... Just nu njuter vi av liven som finns i lådan!

Mamma Bizkit vilar tryggt hos sina små

Valphög

Röd tik är nödig...

...och måste kissas

---

En liten bildserie

Den gula hanen ligger utanför och piper, det gillas INTE av Bizkit (kolla blicken!)

Hon lyfter upp honom...

...flyttar honom...

...och lägger honom mellan frambenen, där är det varmt och finns mat!

---